Låg dag!

Idag har varit en sådan där dag, en sådan dag som man bara har velat gå o lägga sig under täcket igen och sova vidare till morgondagen. En sådan där dag då hormoner leker med ens känslor och humör. Det resulterar i flera hundra olika tankar om jag duger som mamma, partner, vän och människa. Tvivel om hur jag sköter mig i min mammaroll o om jag verkligen är en tillräckligt bra flickvän.. Ja usch! Som sagt, hundra olika tankar! Låg, bara helt jävla låååg! Faan!
.
C växer o frodas. Sötfröet har börja babbla på som tusan. Nejnejnej och mamamam går varmast, och hon är ju för jäkla söt ungen! :) Nu väntar vi bara på att krypandet ska komma krypandes :P (hahahaa, sämst humor idag) Hon sitter stabilt och faller framåt som om inget annat ont kan hända. Hon är orädd och faller åt sidorna och tar emot sig men krypandet har inte riktigt infunnit sig. Hon liksom bara klappar ihop när hon kommit på knä. Men det kommer nog, snart. Folk påstår att jag kommer ångra att jag längtat till krypandet, haha vi får se :)
.
Nu ska karln min få ta hand om sin griniga fru med soffmys och filmtittande. Godnatt!
.
/J

Dessa knepiga nattningar..

Jag har nästan ingenting att klaga på när det gäller vår sömn dom första 6 levnadsmånaderna hos lilltösen. Men när 6 månadersstrecket passerade har knöligheter bytit av varandra. Nattningarna har blivit mer eller mindre ansträngande. Jag vet inte om man egentligen ska klaga på hur nattningarna ser ut för vi överlever ju och jag försöker hela tiden tänka att det finns dom som har det jobbigare. Men egentiden tar stryk dom flesta kvällarna, tidigare har det ju verkligen varit just kvällarna man har sett fram emot då man vet att man får sitta själv eller med Rick och bara vara.
.
Iaf, googlar mycket. Och det är utvecklingsfaser, intryck och separationssvårigheter som oftsast dyker upp. Allt går verkligen i perioder nu, man märker tydliga 'faser' i hennes sömnsätt och rutiner. Jag väntar fortfarande med spänning på att få sova en hel natt utan några uppehåll. Och jag är imponerad över hur länge man kan hålla ihop som människa utan en enda hel natts sömn på snart åtta månader. Imponerande!
.
Nu tänker jag passa på att sova medans hon ändå gör det, är suuupertrött efter friskispasset ikväll. Och karln verkar även han trött efter sin ansträngning ikväll..väcka honom från soffdrömmarna och krypa till kojs! Natti!

Att blogga för sin egen skull..

Vilket innebär att ett ev. lösen kanske kommer sättas på bloggen. Just nu händer det tokmycket med C och jag känner att jag, om inte annat, för min egen skull vill börja blogga för att sedan kunna skrolla tillbaka. Tror att det skulle vara skoj att se tillbaka på hur dagarna och utvecklingen har sett ut med lilldamen. So, here we go! :)
.
I detta nu sitter vi, jag och C, vid köksbordet o plockar med vardera egna saker. Hon tuggandes frenetiskt på sina plastnycklar och jag med min klädbibel från hm. Karln sover efter nattens juniorhockeyvak. Idag har Cs andra lilla tand ploppat upp, strax innan nyår fann vi ju den första tanden i underkäken på henne. Och man måste ju vara en skvätt fjantig när tårarna rinner ner för kinderna när man inser att första tanden på sin lilla tjej växer fram så det knakar. Haha!
.
Amningen börjar mer o mer avta nu. Vilket jag tycker är himla skönt! Just nu ligger vi på ett kompliteringsammande dagtid men nattamningen kvarstår än. Maten funkar superbra och nu kan man äntligen lämna henne hemma med far sin i längre stunder än tidigare. Mer egentid till mig alltså! Och det känns underbart! Man blir som en helt ny människa när man väl kommer hem igen. Glad mamma, glad bebis! :)
.
Min personliga gräns gick ju tidigare vid 6 månader egentligen, 6 månaders amning kändes bra för mig. Men ju närmre den gränsen vi kom, desto mer stressade jag och allt blev bara pannkaka. Efter att nu bara ha lutat mig tillbaka och tagit det i hennes takt känns allt mycket mindre hetsigt och jag ångrar lite att jag hetsade sådant med detta innan. Allt blir ju bra tillslut iaf!
.
Mycket bebis och mammalivssnack just nu.
.
/J

RSS 2.0