Att blogga för sin egen skull..
Vilket innebär att ett ev. lösen kanske kommer sättas på bloggen. Just nu händer det tokmycket med C och jag känner att jag, om inte annat, för min egen skull vill börja blogga för att sedan kunna skrolla tillbaka. Tror att det skulle vara skoj att se tillbaka på hur dagarna och utvecklingen har sett ut med lilldamen. So, here we go! :)
.
I detta nu sitter vi, jag och C, vid köksbordet o plockar med vardera egna saker. Hon tuggandes frenetiskt på sina plastnycklar och jag med min klädbibel från hm. Karln sover efter nattens juniorhockeyvak. Idag har Cs andra lilla tand ploppat upp, strax innan nyår fann vi ju den första tanden i underkäken på henne. Och man måste ju vara en skvätt fjantig när tårarna rinner ner för kinderna när man inser att första tanden på sin lilla tjej växer fram så det knakar. Haha!
.
Amningen börjar mer o mer avta nu. Vilket jag tycker är himla skönt! Just nu ligger vi på ett kompliteringsammande dagtid men nattamningen kvarstår än. Maten funkar superbra och nu kan man äntligen lämna henne hemma med far sin i längre stunder än tidigare. Mer egentid till mig alltså! Och det känns underbart! Man blir som en helt ny människa när man väl kommer hem igen. Glad mamma, glad bebis! :)
.
Min personliga gräns gick ju tidigare vid 6 månader egentligen, 6 månaders amning kändes bra för mig. Men ju närmre den gränsen vi kom, desto mer stressade jag och allt blev bara pannkaka. Efter att nu bara ha lutat mig tillbaka och tagit det i hennes takt känns allt mycket mindre hetsigt och jag ångrar lite att jag hetsade sådant med detta innan. Allt blir ju bra tillslut iaf!
.
Mycket bebis och mammalivssnack just nu.
.
/J
Kommentarer
Trackback
