Felicia, min Fillan

Felicia,

Första gången vi möttes? Jaa, det var en solig sommardag. Blommorna var vackra, solen sken, fåglarna kvittrade och Fillan ville klösa ögonen ur mig! :P Fallet blev inte så även om viljan brann hos henne, i efterhand borde du vara glad för det jag sa till din karl med tanke på att jag försvarade dig och inte stötte på honom :)

Efter en knackig start med jobbiga blickar och nervositet över att nån gång våga kasta den där stenen på fönstret har vi funnit varandra. Ordspråket 'Skenet kan bedra' har givit oss en ny skepnad. Att en sådan dryg och bitchig brud kan vara så inåthelvete härlig, det var för mig ett mirakel!

Vi har dock haft ett lite längre uppehåll i vår vänskap men den lägger jag helt o hållet skulden på nån annan. Hade öronen mina vänt sig inåt istället för att suga in allt som sades hade vi aldrig glidit ifrån varandra. Men nu i efterhand märks det inte ens. Vi har roligt som aldrig förr! :D

Vänskapet har alltid sina prövningar, och dom prövningarna måste vi ha gått över nu. Vi lärde oss mycket om varandra och det var grymt nyttigt! Gammal vänskap rostar aldrig, eller? :)

Och även här, för er som inte känner stans härligaste Felicia.. Hon är lika ättrig och gläffsig som en terrier men har vänlighet och hjärta som Nalle Puh. Hon lyssnar och förstår, hon har samma humor som mig och kan vara lika utmanande och grov. Vi förstår varandra väldigt bra med tanke på tidigare erfarenheter av livet. Henne kan man alltid vända sig till och hon behöver inte alltid svara utan bara lyssna!

"Drygast ever" "Orka" "Yft" "Vad har du på dig?"

Sister, you have a special place in my heart! All kärlek till dig! <3

Kommentarer
Postat av: felicia

älskar dej min böna,du ar en speciell plats i mitt hjärta du med!!!

2010-01-24 @ 17:43:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0