Dessa knepiga nattningar..
Jag har nästan ingenting att klaga på när det gäller vår sömn dom första 6 levnadsmånaderna hos lilltösen. Men när 6 månadersstrecket passerade har knöligheter bytit av varandra. Nattningarna har blivit mer eller mindre ansträngande. Jag vet inte om man egentligen ska klaga på hur nattningarna ser ut för vi överlever ju och jag försöker hela tiden tänka att det finns dom som har det jobbigare. Men egentiden tar stryk dom flesta kvällarna, tidigare har det ju verkligen varit just kvällarna man har sett fram emot då man vet att man får sitta själv eller med Rick och bara vara.
.
Iaf, googlar mycket. Och det är utvecklingsfaser, intryck och separationssvårigheter som oftsast dyker upp. Allt går verkligen i perioder nu, man märker tydliga 'faser' i hennes sömnsätt och rutiner. Jag väntar fortfarande med spänning på att få sova en hel natt utan några uppehåll. Och jag är imponerad över hur länge man kan hålla ihop som människa utan en enda hel natts sömn på snart åtta månader. Imponerande!
.
Nu tänker jag passa på att sova medans hon ändå gör det, är suuupertrött efter friskispasset ikväll. Och karln verkar även han trött efter sin ansträngning ikväll..väcka honom från soffdrömmarna och krypa till kojs! Natti!
Kommentarer
Trackback
