msyescah

.

Jag drar en jämförelse mellan dagens vänvärde och det värdet från då man var kanske 16-17. När man var 16-17 var skitsnacket i centrum, speciellt bland oss tjejer. När man var med sina vänner av det manliga könet existerade inte skitsnacket på samma sätt. På nåt sätt var det skönare att vara med dom, killarna. Jag har nog egentligen inte varit något större fan av skitsnacket. Iaf inte i dagens läge, jag är så trött på (som jag nämner i tidigare inlägg) kvinnans behov av att reta upp eller rent av göra andra medkvinnor ledsna. Oftast med hjälp av sin fula ovana med stavning skitsnack, eller med sin dryga attityd.

.

Förr var även fler, ibland kanske ytliga, vänner bättre än några och väldigt nära vänner. Det handlade lite mera om status då, ju fler vänner desto högra statusvärde.

Idag värnar jag om mina fina nära vänner istället. Idag ser jag värdet av att ha en stadig vänkrets som man kan lita på i alla väder. Vänner som inte sviker eller som inte snackar bakom ryggen på en. Jag har högre krav på hur jag vill bli behandlad och taskig attityd biter oftast tillbaka.

.

Kort och gott; Ett vuxnare tänk. All drama och ryggstickande är helt klart tröttsamt och jag står mer stadigt med fötterna i kompisdjungeln nu. Jag tar inte vilken skit som helst och jag uppskattar alla mina fina som jag på riktigt kan lita på. Alla andra får tillhöra det lösa folket..

.

Detta inlägg blev mer ett skriva-av-sig-inlägg och är därför inte så väl genomarbetat.. Skulle kunna sitta hela natten och skriva fina inlägg om fina vänner och kritiska inlägg om dom lite mindre pålitliga. Men den historien tar vi isf en annan dag. För nu ska jag fylla magen med något ätbart och sedan göra som mina ögon säger o sova.. Tack för mig!